Vem är jag?

Ja det är ju en väldigt bra fråga. Ni är väldigt många nya som har hittat hit vilket är jättekul, men ni har kanske ingen koll på vem jag är så jag tänkte att jag presenterar mig själv i ett inlägg, så att alla är med på tåget. Välkomna förresten!

Ok, jag heter alltså Hanna är trettionio år och bor i Stockholm. Jag är flygvärdinna och har precis bytt bolag från charter till reguljärt vilket är fantastiskt! Att i princip varje dag få komma hem och sova efter jobbet är en dröm även fast jag tycker det är helt ok med en eller ett par övernattningar då och då.

Jag är ganska nybliven singel och bor uppe på ett berg mitt i stan.

Jag refererar ofta till min lägenhet som Våning 6 eftersom den just ligger på våning sex och den har jag haft sen 2001. ☺️

Jag har dock hunnit bo både i Visby och Göteborg sen dess men har alltid behållt mitt lilla kryp in.

Jag har den senaste tiden så smått börjat titta på alternativ, men för att jag ska flytta måste det vara riktigt bra. ☺️

För lite drygt en månad sen tog jag beslutet att jag skulle ge mig på ett försök att bli mamma på egen hand genom insemination och är nu mitt uppe i fertilitets-utredningen.

Jag har valt att vara helt transparent och skriva om hela den här resan här i bloggen och anledningarna till det är flera, men främst gör jag det därför att jag känner att jag behöver det. Svårt att förklara, men så är det. Sen tänker jag ju också att det kan finnas andra som är i samma situation eller som går och funderar på det som kanske kan känna igen sig, få stöd eller bara tycka att det är kul att följa min resa.

Jag har en, eller egentligen två systrar som jag refererar till som syrran och den ena av dem har två små tjejer, Märta och Agnes, som är mina troll. Vi har en extremt tight relation och de slåss om vem som ska få komma och hänga här hos mig. ☺️

Annars så lever jag väl ett ganska så vanligt liv, där jobbet självklart tar mycket tid, men det är nåt jag älskar så det gör ingenting.

Jag tränar också en hel del. Gick ofrivilligt upp 12 (jepp, ni läste rätt) tolv kilo i höstas. På typ fem månader. Jag vantrivdes nåt så fruktansvärt, kom inte i några kläder, fick ont i ryggen och kände mig allmänt risig så jag tog tag i mig själv och på två månader hade jag gått ner alla kilon. Den känslan!

Anledningen till att jag gick upp var en kombo av kortison, usel mat, noll träning och ganska kasst psykiskt mående. Men nu är jag alltså på banan igen och jag känner mig stark på nästan alla plan.

Ni kommer att märka att jag är ganska öppen i det jag skriver och så har det alltid varit. Startade upp den här bloggen för elva (!!) år sen på det som då hette sthlmfinest.se och har sen dess haft bloggen på en rad olika plattformar. Sen i december finns jag här på Spotlife och trivs väldigt bra.

Jag hoppas NI ska trivas HÄR och undrar ni nåt så är det bara att höra av er!

Vore jättekul förresten om ni ville berätta om vilka ni är, vad ni jobbar med, ålder osv! Jag ser er som siffror i statistiken, men jag vill veta mer! ❤️

Maxa på Daisy Grace

Hade totalt missat att jag hade en tid hos Maxa på Daisy Grace i morse. Nollnio, men jag trodde det var klockan fjorton.

Som tur var kunde de fixa en ny tid så nu har jag promenerat ner till Sturegallerian och The Room där hon numera befinner sig.

Väldigt fint och trevligt här. Lite mer intimt och personligt än på Sveavägen vilket jag gillar.

När jag är klar här blir det en tur i Fältan.

Måste köpa strumpbyxor bland annat. Har hittat en färg som passar nu men den är slutsåld på flera ställen så jag går från butik till butik för att hitta dem.

Strålande sol och vår ute så de är inte helt omöjligt att det blir en kaffe på nån uteservering också sen. ❤️