Lite av varje. Mest svammel tror jag.

God kväll.

Obs. Flottigt nylle pga en oljemask.

Jag mår sådär nu. Det gick skitdåligt att träna, kände mig uttittad, klumpig och konstig. Dessutom vred jag till armen så den började göra ont, så det blev ett kort pass. När jag kom hem tröstade jag mig med det största berget av nachos.

Sjukt gott, sjukt onyttigt. Känner hur köttet, osten och chipsen flyter omkring i mina ådror nu. Men värd ändå tycker jag. ☺️

Det är så jävla mycket känslor som snurrar. Jag har ju ångestdämpande tabletter men vill inte ta dem. Jag vill lära mig att hantera känslorna och inte låta dem skrämma mig, istället för att döva dem. Svinsvårt, kan jag meddela. Läser att mindfullness är en del i behandlingen av Borderline så det ska jag föröka mig på. Finns säkert nåt man kan googla fram.

Ok. Något som fick mig lite gladare när jag kom hem idag var det här.

Små små knoppar som har letat sig upp ur jorden. Hur härligt! Det brukar växa både krokus och snödroppar utanför vårt hus så det är väl nån av dem som är på g. Det är så underbart att våren är på väg! Bästa årstiden enligt mig. Framförallt är det ljuset som jag älskar. De ljusa kvällarna och de ljusa morgnarna. Kämpa.

Se här då!

Jag skev väl att jag ville ha nån slags rem/kedja till kameran? Eller gjorde jag inte.. äh. Oavsett så fixade jag det idag. Själv. Ja alltså jag klev in till en skomakare och köpte en meter läderband, två små nyckelringar och så fick jag en lite grövre tråd, eftersom jag nog tror att herr skomakare tyckte att jag var lite härlig. 😉

Ja men sen gjorde jag en liten ögla, satte i ringen, smackade på lösnagel-lim ( jag veeet, så sjukt smart!) och sen snurrade jag tråden runt, kladdade på lite mer lim och sen knöt jag. Hårt.

Ha ha! Att inte jag är nån form av fixare. Ofattbart! ☺️

Nu kan jag ha den runt halsen och släpa med mig den och knäppa bilder var jag än går. Perfekt.

Det här är inte så perfekt. Jag ska inte ljuga för er så jag erkänner. Jag tog ett återfall idag. Gled in på pressbyrån och köpte mig två dosor. Jupp. Sue me. Jag behöver fan snuset nu. När inte ens träningen hjälpte behövde jag det lite tyngre artilleriet. I vanliga fall hade jag kanske hällt upp ett glas rött, men jag vågar absolut inte dricka nu när jag mår såhär. Det kan sluta hursomhelst. Livsfarligt.

Jag svamlar märker jag men det är ju fredag så det är ändå ingen som läser. 😉

Over and out for now. ❤️

Mår bättre och är ingen tönt!

Hemma och vänder. Ska dra ner och träna. Bästa medicinen mot min mentala obalans nu.

Måste säga att allt känns mycket bättre nu. Inte lika mörka tankar eller ångesthugg i bröstet.

Har varit ute och promenerat i stan, gjort mina ärenden och lyssnat på ljudbok för att skingra tankarna, det har gjort susen!

Tog en lunch på Joe & The Juice. Spicy Tuna med avokado och nån shake på ingefära och jordgubb.

Det blev en sväng in på biblioteket också.

Det stora stadsbiblioteket vid Odenplan. Har aldrig varit där förut. WOW, vilket ställe!

Såå pampigt när man kom upp för trappan. Det var ganska mycket folk där så jag ville inte ställa mig och fota, men det var helt fantastiskt.

Plockade på mig ett gäng böcker om psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar och satte mig ner i ett rum och läste lite, dock hade jag inga brillor så det blev en kort stund. ☺️

Jag ska ägna helgen åt att plöja dem. Lära mig allt om alla diagnoser och hitta sätt att hantera, bearbeta och acceptera. Sen kommer jag ju såklart jobba vidare med psykologen. Han ska minsann få veta vilken bomb han hasplade ur sig precis innan vi slutade sist. Ha ha ha. Jag älskar honom! Han är hur bra som helst.

Nu är jag redo. Tvättat bort sminket (bara töntar tränar med smink) och bytt om.

Kör dubbla tights. Ute och inne.

Hörs sen. Hej. ❤️

Försöker distrahera mig

Morning peeps!

Turbulent dygn måste man ju ändå säga. Så många tankar och funderingar som poppar upp i skallen. Den senaste och den som gnager mig just nu är; tänk om folk bara ryckte på axlarna när jag berättade eftersom de hela tiden fattat att nåt är galet med mig?

När jag tänker på det får jag sån ångest. Det knyter sig i magen och jag vill bara krypa ur mitt skinn. Jag känner skam. Skäms över att jag själv inte har fattat att jag har en diagnos och gått omkring och varit viktigpetter och klankat ner på andra.

Jag tänker på alla som jag sårat genom åren, där jag helt utan självinsikt har dundrat fram som en ångvält och krossat allt i min väg. Fy faan. Ni fattar ju att jag blir galen när jag tänker såna där tankar va. Jag måste ta lite time out från allt det här nu och försöka foka på något annat. Det är dränerade.

Har lite småpyssel att fixa idag som jag hoppas håller pallet sysselsatt, annars får jag helt enkelt komma på något att distrahera mig med. Just nu. OS.

En annan sak. Det här med att jag bestämde mig för att sluta snusa förra veckan, kunde den idén ha kommit vid ett sämre tillfälle?!

Men eftersom jag är som jag är och gör det jag bestämt mig för, så har jag lagt av. Snusade lite i måndags men sen dess har jag inte tagit en endaste liten prill. Det är skittråkigt, såklart men det är bara att hacka i sig. Försöker hela tiden komma på anledningar till varför jag inte borde sluta men det finns ju inga. ☺️

Nu ska jag sätta lite fart.

Later Friends! ❤️