Hur är det möjligt?!!

Sitter och planerar för syrrans födelsedagspresent som hon fick av mig. Vi ska bo en natt på Haymarket, äta gott, dricka bubbliga drycker och hänga ut tillsammans. Det gick ju sådär på juldan. Hehe. Jag ska checka in lite tidigare på hotellet och fixa lite fint på rummet innan hon kommer, sen har jag lite annat planerat också för att hon verkligen ska få känna sig speciell. Jag älskar överraskningar och är sjukt bra på att planera, så jag tror det kommer bli grymt.

Jag gick igenom iPhonen för att hitta nån bild på oss tillsammans som jag kanske skulle kunna göra nåt fint av, men den enda bilden som finns på oss tillsammans bland mina 4600 bilder var den här.

Tagen för några år sen hemma hos henne. Inte jättekul bild. ☺️ Hon vägrar att vara med på bild.

När jag satt där och skrollade hittade jag bilder på mig själv och HELVETE va smal jag var för lite mer än ett år sen. De här bilderna är från sommaren 16.

När jag såg den sista bilden fick jag fan tårar i ögonen. ÄR det ens jag?!! Kan inte för mitt liv minnas att jag nånsin sett ut så här. Va faan har hänt sen dess liksom?! Jag vill typ aldrig mer äta efter att jag sett den här bilden.. Jag vet inte hur jag åt då för tränade gjorde jag sannerligen inte. Eller jo, jag power walkade men det kändes inte som att jag gjorde det så ofta men nåt jag gjorde funkade ju uppenbarligen.. Kanske det jag ska börja göra igen då för att då fart på förbränningen.

Ja, jag är fixerad vid vikt. Min vikt. Livrädd för att bli tjock. Och då menar jag tjock i mina egna mått mätt, inte i jämförelse med nån annan. Jag har aldrig förut behövt tänka på det. Jag har haft samma storlek i kläder sen jag gick på gymnasiet men nu när jag blivit äldre är det inte lika lätt längre. Jag kan inte stoppa i mig vad som helst utan att lägga på mig och jag hatar det. Jag vägrar köpa större kläder. Det gör jag bara inte så då får jag hålla på såhär.

Det kanske är skitfåningt, men det bryr jag mig inte om. Jag trivs inte med min kropp om jag inte väger det jag vill väga.

Ok. Slut på meddelandet. ☺️

Rotar vidare i mitt mörka förflutna.

Phu.

Nu har jag och min trötta kropp landat på soffan. Det var tungt idag. Att träna, alltså. Troligtvis på grund av att jag druckit på tok för lite vatten igår och idag. Ja ja. Jag gjorde det i alla fall.

Ben upp, vatten och tv blir det ikväll. Skulle egentligen gå ut med en kompis och äta och dricka gott men jag orkar inte. Ska ut på lördag så det får räcka för den här veckan. Kanske häller upp ett litet glas här hemma. Fast egentligen är jag ganska osugen på vin.

Hemmet är skinande rent och tvätten hänger på tork. Älskar känslan när allt är rent. Soffan är vit och krispig igen, det doftar sköljmedel och alla ytor och golv är damm och hårfria. Underbart.

Håller på och filar på det där inlägget om det som hände mig när jag var ung. Det är rätt jobbigt att minnas allt så det tar lite tid. Jag tar en liten bit i taget men det kommer.

Nu kom S och kröp upp här bredvid och han vill ha full uppmärksamhet så jag får lägga ifrån mig iPhonen nu. ☺️

I min egna bubbla.

Hej på er.

Här uppe på berget råder full aktivitet. Storstäd och stortvätt.

Har rivit ut i princip alla textilier, mattor, sofföverdrag, några av gardinerna, sängkläder osv och släpat ner till tvättstugan. Det tillsammans med alla kläder blir sju maskiner. Inget jag direkt jublar över som den tvätthatare jag är, men jag fokar på hur skönt jag kommer att tycka när det är klart plus att jag samtidigt bränner de sista timmarna av ljudboken, så då går det ganska bra.

Tjusig är man ju inte när man håller på. Ha ha. Håller tummarna varje gång för att jag inte ska stöta ihop med nån i trappen.

Jag kommer nog inte att göra så mycket mer än det här idag. Träna, såklart, men annars blir det hemmafix. Rätt skönt faktiskt. Jag gillar att ha såna här dagar ibland, när jag liksom bara går in i mig själv och stänger ute omvärlden.

Nu måste jag ner och byta i maskinerna. Vi hörs om en stund!